Alla inlägg den 13 februari 2007

Av Vilhelmina - 13 februari 2007 22:26

Pappa ringde igår och berättade att Mormor ligger på sjukhus. Jag vet inte vem jag är mest ledsen för, Mormor eller Mamma. Vi sa inte så mycket, Pappa berättade hur läget var och jag nickade mest. Jag satt vid datorn en stund efteråt och gick sedan och la mig. Jag läste i sängen tills Mark kom hem från kvällsskiftet och pratade med honom. Jag grät och han höll om mig. Lilla Mormor. Lilla Mamma. Det var en strålande dag i London idag. Blå himmel, klar luft och solsken. Jag tog åtta-tåget in till City Thameslink, klev av och gick upp mot Ludgate Hill. Henrik’s första jobb var just på Ludgate Hill. Jag sneglade upp mot ”hans” Pret när jag väntade på bussen. Jag hade föresatt mig att prata med psykologen om just Henrik idag, men det blev inte så. Hon hade andra planer och de lät ganska bra så jag lät mig ledas istället. Det är skönt att överlämna besluten åt någon annan ibland. Inte vara den som organiserar allt jämt. Jag nämnde Henrik precis innan vi avslutade och hon sa efteråt att hon blivit oroad att jag drog upp honom eftersom vi var så nära slutet av sessionen, och frågade om jag specifikt ville prata om honom. Jag sa ”ja och nej, jag VILL prata om honom, men det måste inte ske idag”. Jag berättade hur jag föresatt mig att göra det, men att jag tyckte att hennes plan lät bra. Hon svarade att om det är något jag vill prata om så måste jag låta henne veta. Jaja, det blir nog bra. Det gjorde inget att vi pratade om annat idag, det var väldigt givande det med. Bara jag vet att jag får ta tag i Henrik-biten såsmåningom är jag nöjd. Jag är imponerad att hon märkte att jag ville prata om honom dock. Det gladde mig. Hon är väldigt bra, och det här var ytterligare ett bevis på hennes lyhördhet. Vi pratade om incidenten i Söndagskväll med James och Janine, det jag skrev om igår. Hon var väldigt intresserad och det drog fram en mängd nya tankar och det var väldigt lärorikt. Vi kom fram till att det jag sa var ok att tycka i sin ensamhet och möjligtvis ok att säga till Mark i enrum, men definitivt inte ok att säga till James som är Paul’s kompis. Vi konstaterade också att jag som normalt är the world’s biggest Drama Queen tog Mark’s kritik väldigt bra. Jag kastade inte ut mina leksaker ur vagnen, jag grälade inte, jag argumenterade inte. Det kan ha att göra med att jag satt bakom ratten och helt enkelt inte KUNDE throw a tantrum. Sen kan det ha att göra med att Mark bara blurted it out istället för att börja med ”Vivi, det är något jag måste prata med dig om…” som han ofta gör. Den meningen får mig alltid att höja garden och jag står allid i stridsposition när Mark väl kommer till det han vill få ut, hur mycket jag än försöker att inte göra det. Jag är väl medveten om detta men det hjälper inte, jag kan inte ta kritik om det föregås av ”there’s something i’ve been meaning to tell you…”På tal om Henrik förresten så hade vi ”exchange of contracts” igår. Det beryder att köparen inte kan dra sig ur och vi är garanterade att sälja till henne. Det känns väldigt skönt faktiskt, en sak ur världen. Nu är det bara att ta hand om de sista räkningarna och sedan föra över pengarna till hans föräldrar vilket inte är så jobbigt. Det är lite jobb, men jag har en sjuk fascination för att betala räkningar, att pricka av från listan och se hur det sakta men säkert kommer till ett slut och sedan få allt att stämma så jag ser nästan fram emot det. På eftermiddagen träffade jag Marian. Hon kom in till jobbet för ett möte – hon har varit sjukskriven sen före jul. Vi gick ner till Starbucks och det var väldigt trevligt att träffa henne. Hon ser mycket bättre ut och verkar otroligt mycket mer positiv. Hon berättade att kortet på mig som hon tog, det där jag sitter med benen i kors och armarna ut längs sidorna och vi har jobbat med skuggor, har gått vidare till final i en tävling som hon anmälde sig till. Roligt! Visst, det är klart att det är hennes fotografiska kunskap som bedöms, inte hur snygga armar jag har, men faktum är att posen är min och iden är min! Sedan var det Marian som tekniskt iscensatte det hela och gjorde det till verklighet. Jag fick beröm på jobbet idag. Min chef’s chef’s PA, Sally, mailade min chef och sa att hon nyligen pratat med ett par andra PA’s som jag jobbar nära med (PA’s till våra ”kunder” ska tilläggas) och de hade öst beröm över mig att jag alltid är så trevlig och hjälpsam. Och min söta chef valde att forwarda det till mig med orden ”Well done Viv!” Ahh, honung!Klockan är snart nio och jag tror att jag ska försöka fånga ett marsvin och sätta mig i soffan. Inget lindrar mer än att krama en liten fluffig gris som sträcker ut sig på magen under koftan. (Uppföljare i Surrey Comet om oss om någon är intresserad. Innehåller kort från överlämningen.)

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se