Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Vilhelmina - 9 november 2006 21:09

Häromdan skickade jag iväg papper till advokaten som sköter försäljningen av Henrik’s lägenhet. Det är sanslöst vad mycket de vill ha! Bunten var väl en centimeter hög om man tryckte ihop papprena! Det är allt från lagfarten och planlösning till information om föreningens ekonomi och frågeformulär med frågor såsom ”vem äger väggen till vänster” ”vem äger staketet till höger om huset” ”finns uttag för tvättmaskin” och gud vet allt. Jag hade inte building insurance certificate och jag hade inte heller papper från management company om att ground rent är betald så det fick komma ett par dar senare när Management Company skickat det till mig. Jag har försökt piska på mäklaren så att de i sin tur piskar på köparen så att hon i sin tur piskar på sin bank att göra survey så att vi kan fortsätta försäljningen. Katten på råttan, råttan på repet… Problemet är att man måste ringa flera gånger för att nåt ska hända. Jag försöker spela hard balls men det går inte så bra eftersom jag hellre säljer till den här tjejen för mer pengar än accepterar det där kontant-erbjudandet som jag har. Kontant-budet är bra att ha i bakgrunden om surveyn inte går bra, men det är ett satans lågt bud och det skulle kännas jobbigt att sälja så lågt. Å andra sidan, går inte surveyn igenom så lär jag ju inte hitta några andra köpare heller och det är väl bättre med ett lågt bud än inget alls… Imorgon ska jag träffa Douglas Troup, advokaten som har hand om Henrik’s arvsegendom, eller vad man nu kallar det på svenska. Han berättade att om värdet av egendomen inte överstiger ett visst belopp behöver man inte göra någon redovisning till Inland Revenue (typ Skatteverket) men eftersom Henrik var svensk medborgare måste en sådan rapport göras ändå. (Ytterligare ett skäl till att ansöka om brittiskt medborgarskap!) Han sa att jag måste komma in för att besvara några frågor och sedan skriva under den. Jag måste också svära ed och skriva under ett par andra papper, men tyvärr kan inte Douglas Troup vittna när jag svär så jag måste gå till en annan advokat för att svära eden. Det finns bara en annan advokat i triangeln men GLÖM att jag tänker ge dem business. De är urusla och det är inte en chans att jag går dit. Hellre tar jag med det till jobbet och letar upp en advokat i Canary Wharf. Borde inte vara så svårt. Sen postar jag alla papper till Douglas och han skickar in dem till domstolen och inom ett par veckor borde vi ha ”the grant” som gör att jag kan skriva på kontraktet när jag säljer lägenheten. Förhoppningsvis klickar allt ihop innan Afrika…! Vi fick en lapp i brevlådan om att Great Ormond Street Childrens Hospice har en klädinsamling just nu. Det finns ju många bogusfirmor som sysslar med sånt, men just GOSH är ju erkänd och bra charity. Det känns bra att ge Henrik’s kläder till en charity som hjälper barn. Innan jag ställde ut säckarna gick jag igenom dem än en gång. Jag plockade ur ett par jeans som faktiskt passar mig – dem ska jag ha i Afrika tänkte jag – och så ett par till t-shirtar. För varje svart sopsäck som jag öppnade kände jag Henriks doft. Jag vet inte om jag inbillar mig, kläderna är ju rena och borde inte dofta Henrik. Det kanske är för att jag förväntar mig att de ska lukta som han gjorde som jag känner det. Det är fortfarande väldigt jobbigt. Jag tänker ofta på Henrik och jag känner ibland i magen, nästan som ett riktigt fysiskt knytnävsslag, att han är borta. Det känns så ofattbart på något sätt. Vi hördes ju inte varje vecka direkt, att det går ett par månader utan att höra av honom är inte konstigt, men att plötsligt inte kunna ringa honom, han kommer inte att svara, han finns inte, är svårt. Jag har fortfarande kvar hans mobilnummer i min telefon. Han fick sitt domslut idag förresten. Andreas åkte ner till domstolen och lyssnade på allt. Han ringde efteråt och sa att det var väl inte så värst mycket nytt, repet hade som sagt gått av, han hade legat där en stund av kroppen att döma, han hade skruvat igen luckan, tja, allt sånt vi redan visste i princip. Och domen var inte särskilt överraskande heller; självmord. Ja, jo.

Av Vilhelmina - 7 november 2006 23:04

Jamie ser verkligen ut som Barbamama framifrån när hon äter. Hon liksom ruggar upp rumpan och blir alldeles yvig, precis som Barbamama! Bless!En annan sötnos som förtjänar ett ”bless!” är Mark. Han är så söt när han försöker lära sig svenska. Hans senaste kunskap är ”kör försiktigt”. Han uttalar det väldigt bra, enda problemet är att han lägger till ett L, försiktligt. Härommorgonen när jag pussade honom hejdå vände han sig i sömnen och mumlade ”kör försiktligt”. Jag insåg att det inte var någon ide att förklara för honom att han inte kan säga det till mig när jag ska till jobbet eftersom jag inte kör. Sweetheart!Karen på jobbet kom upp till mig igår och frågade om jag var svensk. Japp svarade jag stolt. Då sa hon, om jag säger att jag var i Stockholm i helgen, och att vi gick på cafe, och att min pojkvän åt några runda, chokladaktiga bollar, skulle du veta vad jag menar då? Sure, du menar Delicatobollar, sa jag. Hade de kokos på sig? Jaa! Utbrast hon och när jag surfade in på Delicatos hemsida och pekade ”är det dom du menar?” och sa att de finns att köpa på Ikea blev hon alldeles till sig i trasorna! Jag sa åt henne att köpa mazariner på samma gång när hon var på Ikea, de är jättegoda![Uppdaterat: Jamen det var ju inte Barbamama som var svart och yvig, det var ju Barbaskön som var yvig! Jamie är alltså som Barbaskön, eller Barbabeau som han heter på engelska eller Barbouille på franska. Tips, sök på Barbapapa på Youtube, underbar nostalgitripp!]

Av Vilhelmina - 5 november 2006 21:42

Min chef bad mig i Torsdags koordinera vem som ska sitta vart på kontoret. Vi har en stor omflytt i mitten av november för att få ihop de stora programmen så att alla som jobbar på ett visst projekt sitter nära varandra. Det låter ju inte så krångligt, inga problem. Eller hur!!Första problemet var Geetha. Hon utbrast ”men där ser jag ju inte Andy!” Hon ville alltså inte flytta runt hörnet eftersom hon då skulle hamna för långt bort från chefen. Men herregud! Väx upp! Nå, Andy gav in och höll med om att det vore bra att ha henne nära och flyttade upp hennes program och skickade ner ett annat. Genast blev det ramaskri från någon annan och sedan var karusellen i full gång. Andy jobbade hemifrån på Fredagen och vi pratade på morgonen om detta. Jag sa att det var väldigt frustrerande eftersom jag inte hade makt att säga, nej, nu gör vi såhär oavsett vad du tycker. Andy berättade då vilka punkter som var viktiga för honom och sen sa han att han litade på mig att lösa det på bästa sätt. Och han gav mig makt att säga nej! Underbart!Med lite manipulation, finurlighet och en stor dos tålamod fick jag tillslut ihop det, med en reservation… alla har inte någon location. Vissa i vår avdelning jobbar på flera projekt och det gör att cheferna tror att den andra Programme Manager’n tar hand om dem, which they didn’t…John sitter rätt nära mig och han kom över och frågade vart han skulle sitta. Well, sa jag, ingen har sagt att du jobbar för dem så… du har inget skrivbord! Stackarn! Jag skickade ut ett mail innan jag gick med en lista över allas nya ”adress” och bad cheferna kolla igenom listan. ”If a name is not on there, that means they do not have a desk. Please check carefully.” *** Afrika-resan närmar sig med stormsteg. 7 veckor kvar tills vi åker, helt otroligt!! Vi handlade på Wing Yip i Croydon idag, massor med nudlar och kryddor. Wing Yip är som Martin Ohlsson men öppet för allmänheten och bara med asiatiska produkter. Helt underbart ställe! Vi åkte också förbi IKEA för att plocka upp den där madrassen vi såg för några veckor sedan. Vi hade massor att göra idag så vi bestämde att vi bara skulle kila in snabbt, hämta madrassen och tre fleecefiltar och sen ut igen. Jag valde att hämta filtarna men det var ett dåligt val. Hur svårt var det inte att gå igenom hela IKEA full med julglitter, vackra skålar, ljus, växter, tavlor, kuddar, lampor utan att få titta och klämma på nånting?! Herregud jag behöver skygglappar inne på IKEA. Jag var väldigt duktig dock, jag gick fort och jag tog bara mina tre filtar Irma i babyblått. £1.89, can’t complain. Jag tänkte ta med dem till Afrika. Frankrike, Spanien och Marocco kommer att vara väldigt kallt och en fleecefilt kan vara skön att linda in sig i när vi ska sova. *** Mark jobbar ikväll, övertid. Han gör ett sånt där glamoröst jobb igen; han är på premiären för The Prestige och är medical cover för Scarlett Johansson, Michael Caine och resten av filmteamet. It’s ok for some! :-)

Av Vilhelmina - 31 oktober 2006 22:12

Det var en artikel i Metro häromdan om en Emergency medical Technician som skriver en blog, Random Acts of Reality, trying to kill as few people as possible...Det lilla som publicerades i Metro och det jag hittills hunint läsa på bloggen är kusligt nära det Mark kommer hem och berättar om. Fast det kanske inte är så konstigt, de jobbar ju inom samma ambulanskår i mer eller mindre samma distrikt. Nå, den här liraren är i östra London och Mark är i sydvästra London, men ändå. Idag berättade Mark om en kille som dog på en restaurang. Han hade fått en köttbit i halsen och ingen verkade fatta vad som hände. Tyvärr var det redan för sent när Mark och hans crewmate dök upp. Han berättade att folk fortsatte äta runt omkring dem medan de försökte återuppliva mannen. De hade bett folk flytta på sig vid ett närliggande bord och de HADE MAGE ATT KLAGA! Det är därför jag aldrig skulle kunna ha Mark’s jobb. Jag hade rutit åt dem att NU JÄVLAR FLYTTAR NI PÅ ER FÖR FUCK’S SAKE! Nåja. Mannen hade nog avlidit ändå. Och det är tur att jag inte har Mark’s jobb. *** Vi rensade frysen häromdan och Mark plockade ut några matlådor som låg intryckta längst ner. Han sniffade på en och jag sa att det där ser ut som prinskorv och jansons frestelse… Efter att vi värmt upp den var det uppenbart, det doftade janson’s i hela köket. Måste vara från när mamma och pappa var här förra julen. Den gick ner utan problem.

Av Vilhelmina - 30 oktober 2006 20:11

Äntligen en ordentlig produkt för att skingra troublesome youths; mosquito buzzer!! Vi har ju problem med ungdomar som hänger häromkring och hittills har vi inte gjort så mycket eftersom vi inte vill riskera att de repar lacken på våra bilar eller klottrar på ytterdörren, men nu börjar det faktiskt bli obehagligt. De är så fruktansvärt cocky och inte rädda för nånting, gör precis som de behagar, spottar, klottrar, röker och hänger i stora klungor så att man knappt vågar passera. Vi såg på tv om mosquito buzzer och vore den inte så dyr skulle vi köpa en direkt. Enda oron är hur husdjur reagerar på den…Det är alltså en manick som man sätter upp på husväggen och den genererar ett högt surrande läte. Detta läte kan inte uppfattas av människor över 20 – 25 eftersom människans hörsel sakta men säkert går ner. Tonåringar däremot hör detta surrande väldigt väl och det är så obehagligt för dem att de helt enkelt inte kan stå ut att vara kvar. Personligen var min första tanke ”jaja, det vet man väl hur tonåringar är, de kommer att hänga kvar bara för att visa att de minsann inte är så lätta att köra iväg” men det visar sig verkligen funka. På programmet hade de ett försök med ett gäng ungdomar och de verkligen sprang iväg när de satte på mosquiton. Läs mer häroch härJag måste dock säga att jag faktiskt hör ljudet på mp3 testklippet, men jag antar att det är värre för ungdomar.

Av Vilhelmina - 27 oktober 2006 17:26

När jag åker till jobbet varje morgon passerar tåget en bilskrot. Det är mest hyfsat nya bilar där, men ganska kvaddade. De står i långa rader och de står till och med i högar på varandra. En bil i kanten har bagageluckan öppen och man ser en teddybjörn ligga i hörnet. Jag kan inte låta bli att känna mig nedstämd när jag ser den eftersom antingen dog barnet i kraschen eller så glömdes gosedjuret kvar när bilen bärgades. Vilket som är det tragiskt! Det påminner mig om barnprogrammet "Rädda Joppe, död eller levande". Jag ogillade skarpt den titeln, tyckte INTE om det barnprogrammet! Ohhh jag var en mespropp som barn! Det var ju som att kolla på ER nu, man VISSTE ju att det där jäkla gosedjuret skulle försvinna! (Man visste väl egentligen också att han skulle hittas igen, men det var inte lika säkert.)Annars är det väl bra i min värld just nu. Jag träffade bästa Linda häromdan och efter mycket velande fram och tillbaka bestämde vi oss tillslut för en trevlig vinbar i City. Jag vet att jag har sagt det förr men jag gillar verkligen att träffa Linda. Just det där fnittret och skrattet som kommer med henne, man får ont i magen av allt garvande till slut! Precis som när man var 14 år och låg hemma med bästisen och skrattade i deras gillestuga åt nånting trivialt. Grisarna mår bra. De är så söta just nu, mycket tamare än de var förut. Curtis till och med klättrade upp på mig häromdan när jag satt på golvet i marsvinsrummet. Det kan ju ha att göra med att jag hade en påse av hans favoritgodis i handen som jag prasslade med, men ändå, han brukar inte klättra upp i knät! Han ställer sig rätt ofta på mina fötter när jag gör iordning mat åt dem, men klättrar som sagt sällan upp i knät.Häromdan när jag kom in i deras rum såg jag att han låg och sov i ett av husen. Jag skyndade mig att plocka upp honom innan han vaknade för mycket och det märktes verkligen att han var "sovig"; hela kroppen var sådär tung och trött som när man lyfter upp ett sovande barn, de liksom hänger som en säck ris. Han låg mot bröstet och så fort jag satte mig gosade han in sig mellan min mage och fleecejackan. Där somnade han gott. Sweetheart!

Av Vilhelmina - 22 oktober 2006 12:38

1. Put your music player on shuffle.2. Press forward for each question.3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense. NO CHEATING!Will it be ok?Midnattsland, FredrikeHow are you feeling today?Vita hus och lila slätter, Idde SchultzHow do your friends see you?Rome wasn’t built in a day, MorcheebaWill you get married?Isola, 747 (English Version), KentWhat is your best friend’s theme song?Superman, Sandi ThomWhat is the story of your life?Damascus, Nerina PallotWhat was high school like?Till döds, FredrikeHow can you get ahead in life?Fragments of freedom, MorcheebaWhat is the best thing about your friends?Clouds, Jenny beckWhat is today going to be like?Stay Now, JemWhat is in store for this weekend?Där din skugga faller, FredrikeWhat song describes you?Geek love, Nerina Pallot (Haha!)To describe your grandparents?Nightingale, Norah JonesHow is your life going?Jag väljer mina drömmar själv, Idde SchultzWhat song will they play at your funeral?The long day is over, Norah Jones (väldigt passande faktiskt.)How does the world see you?Nickindia, Nerina Pallot Will you have a happy life?Farväl, Adjö, Idde Schultz (hm,)What do your friends really think of you?Amy (American Girl), jenny BeckDo people secretly lust after you?Come on closer, JemHow can I make myself happy?Miss Negative, Jenny Beck (haha!!)What should you do with your life?Småstadskvaller, Idde SchultzWill you ever have children?Don’t know why, Norah Jones

Av Vilhelmina - 21 oktober 2006 00:53

Det är lustigt, hur jag trots en förkylning, trötthet och stress faktiskt just nu, just ikväll känner att jag MÅR BRA. Kanske är det för att jag påbörjat ett nytt korsstygnsbroderi efter ett långt uppehåll. Kanske är det för att Mark lagade mat till mig igår utan att jag bad honom. Kanske är det för det där telefonsamtalet jag fick ikväll, ett långt och mycket givande samtal. Hur som helst. Jag mår bra. Det är det viktiga. Det är det som räknas. Jag snorar och har ont i huvudet, men jag känner ett inre lugn, en frid som jag inte kände igår. Förövrigt har tjejen som lagt bud på lägenheten tagit ner sitt bud. Hon bjuder nu £148k. Det känns mer rimligt faktiskt, lite mer rätt prisläge. Det kändes inte bra med £155k, jag hade verkligen inte någon bra magkänsla med det budet. Nu känns det bättre. Jag frågade mäklaren vad hon var för person och de sa att hon var runt 30, förstagångsköpare, planerar att bo där själv. Det känns bra, hon låter hygglig och jag är övertygad om att hon kommer bo bra där. Det känns rätt att sälja till henne. Nu ska jag bädda ner mig. Mark jobbar nattskift och jag tänkte sova länge imorgon för att mota ut förkylningen. Jag ska verkligen inte göra något annat än brodera korsstygn, läsa Psychologies, (det är en artikel om självmord som verkar intressant) och kanske ett par kapitel i boken som Angela lånade ut till mig; Roddy Doyle, The Woman who walked into doors. Jag ska nog äta upp resten av Postkakan som jag fick häromdan från underbaraste Linda. Hade aldrig hört talas om något liknande, en kaka med posten? Från SVERIGE?! Ja där ser man! Underbar ide!

Skapa flashcards